Presentation

Örat mot det röda nedan.
Ögat mot det blåa ovan.
Foten i det gröna mellan.
Handen mot det slutna hjärtat.
Hjärtat mot den öppna handen.
Läppen i den spruckna stranden.
Randen i den spruckna läppen.

Välkommen till MK Förlags webbplats!

MK Förlag är ett hobbyföretag, som med en utgivningstakt på någon bok eller några böcker om året är ett av Sveriges minsta bokförlag. Det finns dock bokförlag som är ännu mindre!

Sedan 2002 trycker jag inte längre nya verk utan lägger endast ut dem på den här webbplatsen. I början av 2023 tryckte jag dock Samlade skrifter I: Lyrik, epik och dramatik 1972-2022. Klicka på "Beställ Samlade skrifter I" i menyn till vänster om du vill beställa boken.

Första tisdagen varje månad utom i juni och juli arrangerar jag Litterär tisdag hemma hos mig. I menyn till vänster, klicka på "Program" för aktuellt program och på "Arkiv 2014-08–2019-06" och "Arkiv 2019-08–2024-05" för att läsa korta referat av och se bilder från de litterära tisdagar som hittills arrangerats. Läs mer om Litterär tisdag nedan.

Förutom huvuddomänen du just nu är på finns fyra underdomäner: ordbok.mkforlag.com, software.mkforlag.com, sture-alfredson.mkforlag.com och varia.mkforlag.com. Klicka på "Underdomäner" längst upp på sidan för att få mer information.

To go to the English version of this subdomain of mkforlag.com, click on "In English" at the top of the page.

Jag vill här också nämna att den första raden i dikten ovan – "Örat mot det röda nedan ..." – anspelar på den första raden – "Från det Stora Ovan lade hon sitt öra mot det Stora Nedan" – samt de två följande nästan identiska raderna i den sumeriska myten om gudinnan Inannas nedstigning till underjorden, nedtecknad cirka 1750 f.Kr.

Om den här webbplatsen

När MK Förlag grundades 1985 var huvudsyftet att ge ut böcker av grundaren Mats Kristiansson (det vill säga mina egna böcker). Jag har dock också hjälpt andra att få sina böcker tryckta. Utgivningen omfattar framför allt lyrik och epik men också bland annat reseskildringar och blogg. Just nu kan 115 verk, de flesta korta, några längre, läsas i sin helhet. Klicka på länkarna med rödbrun bakgrund längst upp på sidan om du vill läsa dem.

Hur snabbt och i vilken riktning den här webbplatsen kommer att växa är osäkert, eftersom dess webbmästare är slav under gröngräsprincipens tvehågsna piska, alltså den princip som säger att gräset alltid är grönare på den andra sidan: oavsett hur ljuvlig ängen man för tillfället vistas på är, oavsett hur grönt gräset är, oavsett hur fast besluten att stanna man är finns alltid i direkt anslutning en än ljuvligare äng med än grönare gräs man än hellre vill vistas på.

Besökare på mkforlag.com får alltså räkna med att mötas av projekt som inte fullbordats eftersom jag istället ägnat mig åt andra projekt. Somliga besökare, somliga dagar till exempel jag, kommer förmodligen att irritera sig på alla ofullbordade projekt. Andra besökare, andra dagar till exempel jag, kommer förmodligen att glädja sig över alla nya projekt. Förmodligen kommer jag ibland att irritera mig så mycket på de ofullbordade projekten att jag fortsätter arbetet med dem, vilket besökare som irriterar sig på ofullbordade projekt kan glädja sig över.

Vill du ha mer information, skicka ett email till mats.kristiansson.skovde@gmail.com eller ett brev till Mats Kristiansson, Timmervägen 3A, 541 64 Skövde.

Någon kan kanske vara intresserad av att se hur utseendet på startsidan ändrats sedan man kunde börja surfa till mkforlag.com i slutet av januari 2006. Alltså publicerar jag här de huvudversioner av startsidan som funnits. Den nuvarande versionen är från juni 2015.

Bilderna nedan är länkade till html-sidor i naturlig storlek, som i viss utsträckning fungerar.

Januari 2006

December 2006

Januari 2008

Juni 2008

Juli 2009

September 2012

Om färgerna på den här webbplatsen

Jag har utgått från den färg bakgrunden på alla böcker jag tryckt haft, närmare bestämt blått som himlen. När jag gav ut min första bok Måsar 1985 tyckte jag att blått passade alldeles utmärkt som bakgrund till de flygande måsar som prydde omslaget. Jag tänkte också på att färgen blå förknippas med andliga ting (ämnet för min första bok och även för mycket jag skrivit senare) och kontemplation (det sinnestillstånd jag söker när jag skriver). Himlen är dessutom en återkommande symbol i mina texter och fotografier.

Mot den blå himlen har jag ställt den röda jorden, en annan återkommande symbol i mina texter och fotografier.

Jag har även använt även andra färger, framför allt grönt och lila, som jag tycker kontrasterar bra mot det blå och det röda.

Perioder i mitt författarskap

Mitt författarskap kan mycket grovt delas upp i tre perioder: barndomstexter 1972-1979, oskolade texter 1980-1992 samt skolade texter 1993 och senare. Det går förstås att göra en ännu finare uppdelning, framför allt av perioden som börjar 1993, men att låta perioderna börja 1972, 1980 respektive 1993 är lämpligt eftersom jag just de åren tog mitt skrivande till en betydligt högre nivå än det haft tidigare och att jag såvitt jag kan bedöma inte gjort det i lika stor utsträckning något annat år.

1970 började jag skolan och tog mig snabbt från att inte kunna skriva alls till att kunna skriva tämligen professionella texter.

1980 skrev jag novellen Thao, mitt första seriösa försök att skriva en längre text i högre stil för vuxna läsare, där jag för första gången använde ett antal grepp jag lagt märke till att andra författare använde. Bortsett från Kardborrens äventyr och "Vithetens land" i Dikter 1980 är Thao den äldsta texten på den här webbplatsen.

1993 studerade jag svenska på den kommunala vuxenutbildningen i Skövde och 1993-1994 litteraturvetenskap på Högskolan i Skövde. Jag lärde mig en massa fakta om litteratur och annat från olika epoker och läste en massa skönlitteratur från olika tider och platser i en massa olika genrer och stilar. Jag gjorde som jag alltid gjort när det gäller skrivande: jag härmade och skrev gradvis alltmer skolade texter.

Litterär tisdag

I augusti 2014 började jag första tisdagen varje månad (utom i juni och juli) arrangera Litterär tisdag i min lägenhet, i första hand för att ge mig själv möjlighet att läsa upp mina texter för gästerna.

När jag våren och sommaren 2014 planerade Litterär tisdag tänkte jag mig ett mer formellt arrangemang med uppläsning av mig och enstaka kommentarer från gästerna. I realiteten har Litterär tisdag hela tiden varit ett mer informellt arrangemang med fritt samtal, uppläsning av både mina och andras texter och ibland andra teman. Klart bättre än det ursprungliga konceptet! tycker jag.

Att jag kom igång med Litterär tisdag kan jag tacka Sture Alfredson för. I januari 2014 tog han kontakt med mig för att få hjälp med att ge ut tre böcker: Rimmat och orimmat – Rimligt och orimligt, Tankestråk och tänkesätt: Texter i tiden samt Miniporträtt och poesiflöden. När böckerna var klara frågade jag Sture om han ville komma och läsa ur dem på de litterära tisdagar jag planerade att arrangera. Det ville han! Han har sedan starten varit den oftast återkommande gästen. Några fler besök kommer det dock inte att bli, eftersom Sture gick bort 7 september 2023, 90 år gammal. Han kommer dock att fortsätta vara en del av Litterär tisdag, eftersom jag tagit ett beslut om att läsa något av honom alla kommande litterära tisdagar. Fler texter av Sture finns på sture-alfredson.mkforlag.com.

Planen är att fortsätta arrangera Litterär tisdag så länge jag lever, inte minst för att få en orsak att då och då städa min lägenhet, vilket jag är benägen att inte göra annars. Alla är välkomna! Inga förkunskaper krävs.

Några reflektioner

När jag sommaren 1980 satt vid ett trädgårdsbord i trädgården till mitt ovan nämnda barndomshem och skrev Thao på en röd Facit skrivmaskin var jag säker på att jag senare skulle skriva betydligt fler skönlitterära verk, betydligt mer skönlitterär text än jag de facto gjort. Faktum är att Thao fortfarande är ett av mina längsta publicerade skönlitterära verk; bara Völvan, Origon, Cellens namn och andra legender om fångenskap och Han som såg Källan är längre.

Istället har jag bemödat mig om att bara skriva sådant som känts angeläget att skriva och inte minst i efterhand läsa vad gäller såväl innehåll som form. Det finns redan så mycket oangelägen skönlitteratur, inte minst i mina bokhyllor, så varför skriva ännu mer? har jag ofta resonerat.

Istället har jag fokuserat på att lära mig mer om skrivande, dels genom att läsa vad andra skrivit och fortsätta med det tills jag hittat en genre, en stil, ett tema eller dylikt jag velat använda i mitt eget skrivande, dels genom att experimentera med det svenska språket. Ett exempel på det förra är Banyanträdets blad, där jag lånat prosatextens disposition från Mästaren Ma av Willy Kyrklund (1953), exempel på det senare tandskelett och somliga haikuer.

Istället har jag ägnat mycket tid åt att hitta fakta jag tycker är intressanta och värda att skriva skönlitteratur med utgångspunkt i. Ett exempel är Cellens namn och andra legender om fångenskap.

Istället har jag funderat mycket när jag skrivit och provat många olika alternativ för att försöka hitta vackrare, mer mångfasetterade formuleringar som överglänst alla tidigare formuleringar jag känt till, både andras och egna. Det mest extrema exemplet är Han som såg Källan, som tog arton år att skriva – även om jag förvisso bara arbetade med verket periodvis.

Den här attityden har gjort att rätt många av mina texter kan läsas om gång på gång utan att sluta kännas angelägna och i vissa fall är som mantran som kan hjälpa en att fokusera och stänga ute negativa tankar. Åtminstone är det så för min del. Det beror kanske på att jag är mystiker. Inte helt obefogat har jag åtminstone kallats det ibland. Några exempel är dikterna som börjar med ”Att existera är en balansakt” och ”En glänsande solfågel” i Frusen tid och ”När allt” i Banyanträdets blad, ”Den hängda” i Dikter 1999 och dikt 36 i En liten utflykt i Skymningslandet.

Kommentarer

bara skriva sådant som känts angeläget att skriva och inte minst i efterhand läsa: När jag näst sista veckan i juli 2020 förde in novellen Kväll i köket på datorn blev jag riktigt berörd och kände att jag ville ta mig an stackars Malin och huta åt hennes make och barn så att de blev snällare mot henne. Helt fantastiskt att man kan reagera så på karaktärer i en novell som på inget vis finns i verkligheten och som man dessutom har skapat alldeles själv för trettionio år sedan när man var arton år. Att jag gjorde det är ännu ett bevis på att litteratur är större än dess författare.

mycket oangelägen skönlitteratur, inte minst i mina bokhyllor: När Skövde stadsbibliotek någon gång på 1990-talet rensade i hyllorna och sålde böcker för först 5 kronor styck, sedan 1 krona styck köpte jag kanske 200, kanske 300, kanske fler böcker varav de allra flesta ännu inte känts angelägna att läsa. Detsamma gäller ett antal av de hundratals böcker jag köpt mellan ungefär 1990 och 2010 och i viss mån senare. Samtidigt är det bra att böckerna finns där, inte minst när jag har Litterär tisdag (se ovan). Det händer nämligen rätt ofta att gästernas rätt fria samtal utvecklas till att handla om någon bok jag råkar ha och kan sätta i händerna på dem.


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Skicka ett email till mats.kristiansson.skovde@gmail.com eller ett brev till Mats Kristiansson, Timmervägen 3A, 549 64 Skövde med titeln på sidan du vill kommentera, kommentaren och ditt namn eller en pseudonym.